En gång är ingen gång

Vi lovar! Vi kommer göra det här fler gånger. Tills stan är helt bilfri.

Lycklig start på trafiksäkerhetsåret

Enligt DN idag (sön 22:a april), så ska antalet personer som lyckats dö i trafiken (dvs. av direkt orsak av bilar), ökat det senaste året. De förklarar detta på en fjärdedels sida och förtydligar med en kurva av antalet döda från 1985 till i år (2007). Men enligt den här kurvan har det snarare dött färre i trafiken sedan 1985. Det senaste året har dödsfallen ökat med några enskilda, men totalt har det snarare överlevt folk eller att det blivit färre av diverse bilkrasher, rattfylla och allmänn planetdödaraktivitet.

Alla som trillat av är inte direkt skyldiga för planetdödning, eftersom bilar tenderar att köra på cyklister, fotgångare, och allt vad de billösa brukar kallas. Inte nog med att plåtlådeåkarna dödar planet, de ska även direkt köra på personer utanför lådan också. Och för att inte tala om alla älgar, rådjur, katter, hundar, igelkottar, harar, kaniner, möss, etc.

Men förutom oskyldiga offer i trafken, så kan jag inte se varför det skulle vara dåligt med att planetdödare trillar av som direkt konsekvens av sin planetdödaraktivitet. De är ju direkt livsfarliga när de kör runt för alla utomstående, de spottar ut helt otroliga mängder överflödig koldioxid och diverse farliga partiklar. Dessutom kör de helt sjukt fort och det får logiska konsekvenser.

Enligt DN har i alla fall antalet dödsfall i trafiken sjunkit sedan 1985. Och detta trots ett ökat antal bilar i trafiken. Svaret i tidningen var att bilarna blivit säkrare. Suck! Hur som helst, snart kommer apokalypsen, och då kan de gömma sig hur mycket de vill sina "säkra" bilar.

Ångest

Min hyresvärdinna har fått för sig att hon "andas in andra människors ångest" på tunnelbanan. Därför har hon skaffat sig en tillfällig extrabil medans hennes egna bil är trasig någonstans kring trakterna av Örebro. Med den tillfälliga extrabilen kommer hon tvinga sina mottrafikanter andas in hennes giftiga planetdödargaser istället.

Plåtlådan tar för stor plats, ta bort den

Detta har stört mig länge och nu när våren lite schidzofrent kommer till oss typ en månad för tidigt, så stör det mig ännu mer: varihelvete kommer alla dessa jäkla bilar ifrån?! Det är fint väder och bilisterna tänker att "åh vad härligt, nu går vi ut i skogen, eller åker någonstans där det är fint". Och de tar såklart plåtlådan dit, tittar på blåsipporna i vägkanten (om de nu lyckas se några stackars nedsmutsade sippor där i diket) och parkerar sedan nära något "mysigt" fik med köttbullemackor.

Jag svävar iväg lite, så jag försöker komma till sak. När jag tar cykeln - till var jag nu än ska -, är dessa bilar både socialt och fysiskt helt dominerande. Jag måste ständigt se mig om, ha lyse sent på kvällen och slänga mig i diket när de får för sig att mötas på de mest bilolämpliga vägarna (dvs. alldeles för smala för att kunna göra plats till två enorma plåtlådor). Kör någon på mig är det per definition mitt fel, eftersom jag inte höll mig undan. Föraren med någon/några eventuella passagerare (vilket i stort sätt är väldigt sällsynt), är i säkert förvar. De får i bästa fall en chock när stackars cyklisten studsar över bilen. Jag däremot, bryter ben, krossar huvudet (trots hjälm) och får därmed bestående skador, om bilisten nu inte får för sig att döda mig med sin låda. Detta är norm. Bilar är samhällsprioriterat och har därmed rätt till hela vägen, därmed namnen "bilväg" och "motorväg".

Vägar är i regel stora, särskilt de med många sk filer. Flera meter breda. Så varförihelvete ska jag med min cykel hålla mig i väggrenen? Jag har också jobb, betalar skatt och gör "viktiga" grejer om dagarna. Det är därför viktigt att jag tar mig fram snabbt, smidigt och säkert. Bilarna är därför i vägen och de kräver min uppmärksamhet, som jag annars hade kunnat tillägna något mer givande.

För att fortsätta urvattna begreppet "diskriminering", är jag som cyklist direkt diskriminerad av det här samhället som ett bilfascistiskt sådant. Jag trycks ner och odlar dödsångest.

Innerstadsmentalitet

Det finns dom som bor mitt ute i ingenstans. Av förklarliga skäl kan man eventuellt tänkas behöva en (1) bil per hushåll om man bor mitt ute i ingenstans. Helst ska man dock inte bo mitt ute i ingenstans, utan snarare anpassa sig till det moderna resurseffektiva samhället i riktiga tätorter. Människan måste inte sprida ut sig över stora ytor, snarare lever man ett mer högkvalitativt liv när man har andra människor omkring sig. Det är ett faktum att stadsbor lever ett rikare socialt liv än landsbygdsbor.
Hur-som-helst...

Det finns även dom som bor mitt inne i kärnan av händelsernas centrum. En sådan person, låt oss kalla honom Kungsholmenmannen, bor fruktansvärt centralt. Faktum är att jag inte känner någon som bor mer centralt än vad han gör, på Kungsholmen, precis i krokarna av Kungsbron. Han pysslar med kultur, spelar i band, rör sig mycket ute på krogen, osv. Man kan säga att han är berusad cirka 95% av tillfällena jag träffar honom, och sedan promenerar han hem till sin centralt belägna lägenhet.

Han ska skaffa körkort nu.

Hävdar han.

Igår var jag på Café Edenborg, där det hölls föredrag om massbilismens framväxt. En viktig faktor för massbilismens utbedning lär, enligt föredragshållaren, vara bilens status- och prestigesymbolik.

Att en modern ung kille, som fullständigt saknar behov av bil och dessutom är berusad nästan jämt, går i bilismplaner, kan inte betraktas som någonting annat än ett inomkapitalistiskt status- och prestigesökande. Han talar redan om stadsjeep...

Det måste skapas en motkultur till bilen som penisförlängare. Kungsholmenmannen är inget undantag, utan han faller pladask i samma pöl som massor av andra innerstadsmän: planetdödarpölen.

Det måste bli ett slut för dumheterna.

Arbetaren goes terror - vi dansar med och håller takten

Bättre än franska revolutionen.

“Det är märkligt och förvånande att klimataktivister ännu inte har utfört några terrorhandlingar.”

Men det är dags att göra skillnad mellan klimatterrorism och klimatsjälvförsvar.

Örebro - min fiendes fiende

Det är med skadeglädje jag kan konstatera att min hyresvärdinnas Volkswagen har kollapsat i krokarna av Örebro.

"Varför?" kan man fråga sig.
"Inga kommentarer", svarar jag.

Kanske hade hon smörjt in motorn i lite för mycket Aloe vera. Kanske var det ett socialekologiskt sabotage till planetens försvar. Jag tänker inte varken bekräfta eller dementera.

Bilen - pervers utan gränser

Bilister är inte bara planetdödare, dom blir helt dumma i huvudet efter ett tag också.

Hyresvärdinnan - en presentation

När jag först flyttade hit trodde jag att det var en tillfällig "kul pryl" att min hyresvärdinna pratade förställt bäbisspråk med sin pojkvän över telefon. Med tiden har jag förstått att det är status quo. Pojkvännen på andra sidan telefontråden svarar genom att jama som en katt eller bjäffsa som en liten hund.

Kanske är det därför hon lider när jycken i lägenheten ovanför ylar i ensamhet hela dagarna.

Min hyresvärdinna är romantiker. Hon drömmer om att bo på en harmonisk gård i en "naturlig" Astrid Lindgrenvärld och odla morötter. Och köra en gammal bil. Varken jag eller min hyresvärdinna var knappt födda när hennes planetdödare rullade ut ur en fabrik i Västtyskland. Min hyresvärdinna är alltså bilist. Bakom barn- och djurvänsfasaden lurar växthusutsläpp, centraleuropeisk öken och slutligen planetdöd.

Stora strategier kring små gliringar och psykologisk manipulation formas i mitt medvetande. För att kontra bäbisspråket har jag börjat tala till henne som om mina läppar varit förseglade vid ett västtyskt avgasrör en hel vecka. Anonyma post-it-lappar i lägenheten föreslår global warming som en anledning till grannhundens ylande.

Kampanjen har knappt börjat. Detta är min kampanjblogg.
Björkhagen - snart en bil färre!

biltrashing #1

Det har varit en hel del skadegörelse av bilar i huset där jag bor. Mestadels pajjade rutor, men även en del stulna stereos, några repor i lacken, en och en annan förstörd dörr och en eller två bilar har blivit stulna. Den allmänna basen i huset, utgjord av medelklasssvennar, har haft många sömnlösa nätter p g a detta. Den otrygga verkligen kryper sig in genom de låsta dörrarna och den gamla hembygdfascismen får ny mark. Det är tal om bommar och vakter nattetid.

Så, grannarna är i upplösningstillstånd, i alla fall de med bil. Resten skiter nog i vad som händer, så länge ingen får för sig att bryta sig in i lägenheterna och sno dyra flatscreens finansierade med diverse avtbetalningsplaner. Bilisterna får numera in kall luft när de kör i sina annars välisolerade plåtskåp. De får snea miner när lacken inte är hel och ren. Kanske sjunker diverse social status bland jobbarkompisarna när bilen är i ett ofullständigt skick. För att inte tala om andrahandsvärdet när lådan ska säljas vidare.

En av de roligaste konsekvenserna av detta drama är spekulationerna till de "anledningar" som ligger till grund för detta. En granne (han med den nya volvon) har nämligen kommit på både orsaken till skadegörelsen och åtgärden för att komma till bukt med "problemet". Vi har nämligen skrotbilar parkerade vid huset. Skotbilar drar per automatik till sig våldsverkare och biltjuvar. Logiskt och klart. Han behöver inte ens förklara varför. Alla förstår. Och lösningen på problemet: ringa hit stadskontoret och få dom att klistra varningslappar på bilrutorna.

Jag vet inte var jag ska börja. Men jag gör en lista:

• Parkeringen står en bit från huset, den är mörk och liten och de flesta bilarna står på en väg utan belysning. Bilarna är mestadels nya och dyra. Inte konstigt om några fulla kids eller någon påtänd chackpundare känner för att lite ostört pajja bilar och sno en och en annan stereo.
• Bilar är socialt isolerande plåtlådor som dominerar samhället både fysiskt och socialt. De är därmed mål för vad som helst och då särskilt skadegörelse.
• Jag vet inte om det överhuvudtaget bör kallas skadegörelse, det är i sammanhanget helt fel ord att använda. Oskadliggörande är tämligen bättre lämpat.
• Bommar och vakter är hembygdsfascism. De löser inga problem, de snarare skapar fler. Behöver jag förklara? Bommar skapar isolerade "gated communties" där "ovälkomna" hålls ute, dvs. samhällets mindre priviligerade. Vakter är per definition privata poliser som helst av allt vill kriga med amerikansk lurad arbetarklass i Irak. De agerar under mer okontrollerade former och har stora problem med sin machokultur.
• Bilar är planetdödare och att ha sönder bilar är fullt legitimt. Om bilen blir såpass sönder att den inte går att använda mer utdelas diplom för klimatvänligt agerande. Förhoppningsvis tar det dessutom ett tag innan bilägaren får för sig att tjacka en ny bil, vilket leder till några mindre ton koldioxid i atmosfären under perioden.

Oresonligt

Välkommen till denna nya blogg!

Här kommer jag bevaka de påtryckningar jag begår emot min planetdödande vänskapskrets.

Min kollega "Råkostmannen" har de senaste dagarna begått klimatförräderi genom att vara ute och njuta av solen. Han är inbjuden som co-editor, trots att en sann miljövän inte borde acceptera global warming så här års. Jag lovar att hålla honom kort.